Sex timmar går fort och det blev bara någon timmas vila innan andra etappen. Vinden var fortfarande jämn och ganska sydlig så efter start blev det ännu en lång halvvindsbog mot fastlandet och rundningen utanför Västervik.
Är det mycket halvvind så vill man ha en stor gennaker, som här på J120 Euforia som brötade igenom fältet med ett par knop högre fart än oss andra
Scenariot blev som första etappen, båtar med längre vattenlinje eller gennaker/kodsegel gick det inte att göra något åt. Ända tills vi rundade bojen utanföre Västervik då det äntligen blev kryss. Knappt 20 sjömil till Ölands norra grund och vi gick grymt. Både fort och bra vägval gjorde att vi tog oss förbi ett gäng båtar i både vår startgrupp men även i de som startat före och efter oss.
Sällan man blivit så glad över att få kryss
Vinden hade avtagit mot 6-7 meter och efter rundingen av Ölands Norra skulle det bli halvvind igen. Så strax före rundning bytte vi focken till genua för att något sånär försöka matcha halvvindsspetten. Big mistake. Just efter rundingen blåste det upp. Samma vindriktning men ökande till uppemot 15 m/s. Vi revade storen men försökte inte byta försegel då det var stökigt och kolmörkt. Blev en jobbig fladdrig broachande resa ned till Blå Jungfrun. Som kryddades av att gps:en lade av. Skickligt nog fanns en reserv men utan waypoints.
Sista biten in mot Oskarshamn dog vinden. Efter kulingen pös vinden bort vid Blå Jungfrun, och med ett par sjömil till mål blev det total stiltje, kryddat av åska och skurar. En frustrerande spurt då vi visste att en del båtar tog sig i mål innan det dojade. Nåja, vi kom till slut fram vid fyrasnåret för välbehövlig vila.